11. KAPITEL 1. Svensk mosskultur som överhetsprojekt före 1886, av Leif' Runefelt. 27. KAPITEL 2. Svenska Mosskulturföreningen 1886-1939, av Leif Runefelt.
Svenska Mosskulturföreningens och kulturingenjörernas utlåtanden. Materialet består av utlåtanden från förrättningar som främst utförts för att finna organogena jordar lämpliga för odling. Av störst intresse för dagens torvanvändning är uppgifter om torvslag och torvdjup. De flesta undersökta torvmarkerna är små.
SVENSKA MOSSKULTURFÖRENINGEN (Jönköping). Fifteen different cardboard badges: ”Sommarmöte” and ”Mosskurserna”. Fine to Very fine condition. Den var byggd som utställningshall för Svenska Mosskulturföreningen vid en utställning i Gävle.
Arkiv - Svenska mosskulturföreningen. Förvaras: Riksarkivet Sök i arkiven. Genvägar MENY Svenska; Riksarkivet Historik: Svenska mosskulturföreningen var en förening under sent 1800 tal och grundades 1886 av Carl von Feilitzen genom en omorganization av en äldre förening. Förening var engagerad i diverse mossrelaterade verksamheter såsom mossodling och alternativa utnyttjanden av mossmarker. Svenska mosskulturföreningen Av Hallén på 20 juli, 2017 ”Medlemsantalet i svenska mosskulturföreningen hvilken som bekant satt till sitt mäl att sprida kunskap om huru vårt lands vidsträckta mossar skola kunna genom odling göras fruktbärande, uppgår för närvarande till 3,308.
SVENSKA MOSSKULTURFÖRENINGEN Uti en till Kongl.
2008 (Swedish)In: Svensk mosskultur: Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750-2000, k. Skogs- och lantbruksakademien
× Typiskt för den här tiden var Svenska Mosskulturföreningen som arbetade med utdikning och uppodling av myrar. Men efter hand som industrin i Svenska mosskulturföreningen.
Pettersson, som var ordförande i Svenska mosskulturföreningen, var från 1905 ledamot av Lantbruksakademien. Familj. Fredrik Petterssons föräldrar var grosshandlaren Johan Fredrik Petersson och dennes hustru Emelie Leontine, född Borgman. Han var bror till havsforskaren och kemisten Otto Pettersson. [4]
Þeim þótti hann dýr í notkun – 160 kr. á hektara. Dýrara töldu þeir þó að nota hesta til jarðvinnslunnar – 250 kr./ha. An icon used to represent a menu that can be toggled by interacting with this icon. Sök i arkiven. Genvägar MENY 0.
—. -KÄRING. År 1888 utsågs Thord till kulturingenjör vid Svenska mosskulturföreningen med stationering i Jönköping. Han fick också understöd bl a från staten för studieresor
Enligt Svenska Akademien Ordbok (SAOB) (webbversionen) är kulturingenjör "en titel för vissa tjänstemän i Svenska mosskulturföreningen, vilka ha
År 1886 stiftades därför Svenska Mosskulturföreningen som arbetade med frågorna kring uppodlingen av mossmark och kring bränntorv. En tjänst som
Svenska mosskulturföreningen och Svenska utsädesföreningen, Lantbruksinstituten i Ultuna och Alnarp, frökontrollanstalter, Experimentfältet, Entomologiska
Stadgar för Svenska Mosskulturföreningen, sid, 2. - Tillkännagiſvande Svenska Mosskulturföreningens Novembersammanträde i Jönköping, 1898. Referat af.
Jensen gymnasium vasteras
Södra distriktet.
30: 12. Betesvallar på torvjord. 30: 45.
Skatt vid forsaljning av lagenhet
fond utan avgift
fonder swedbank salja
hur mycket ska man lägga i kontantinsats
skillnad pa arvslott och laglott
bayersk
johan kleberg mamma
Historik: Svenska mosskulturföreningen var en förening under sent 1800 tal och grundades 1886 av Carl von Feilitzen genom en omorganization av en äldre förening. Förening var engagerad i diverse mossrelaterade verksamheter såsom mossodling och alternativa utnyttjanden av mossmarker.
Hvad åsyftar Svenska Mosskulturföreningen och hvilka äro dess framtidsutsigter?
Det lilla huset rakt fram är Svenska Mosskulturföreningen vid Föreningsgatan. Photograph 1 picture. Skyddsföreningens småbarnsskola vid Kanalgatan 20 i
56. Ciceronen 3.
2008 (Swedish) In: Svensk mosskultur: Odling, torvanvändning och landskapets Svenska mosskulturföreningen Av Hallén på 20 juli, 2017 ”Medlemsantalet i svenska mosskulturföreningen hvilken som bekant satt till sitt mäl att sprida kunskap om huru vårt lands vidsträckta mossar skola kunna genom odling göras fruktbärande, uppgår för närvarande till 3,308. Denna tanke bildade grunden för den Norrbottensresa som Svenska Mosskulturföreningen genomförde sommaren 1913, som sedan kom att skildras i en reseberättelse. Denna reseskildring, författad av Hjalmar von Feilitzen och E. Haglund, inleds med följande ord skrivna av Hugo Hammarskjöld, som också visar på synen på Norrbotten vid denna tid: Svenska Mosskulturföreningen 1886-1939. diva-portal.org. Simple search Advanced search - Research publications Advanced search - Student theses Statistics . English Svenska Mosskulturföreningen, som grundades 1886, står i centrum i denna bok.